Klassamhälle?
I vekans avsnitt av Kobra diskuterades ordet white trash och dess använding i Sverige. I programmet diskuterades en hel del intressanta saker. Bland annat ifrågasattes svenskarnas ovilja att prata om klasser. Att vi på något sätt var så fast vid att vi inte lever i ett klassamhälle, för det är fult, så att vi nästan helt missar diskussionen om resurs- och maktfördelning. Medias och filmvärdlens skildring av fattiga svenskar bildar förakt, eller åtminstone visar det på det förakt som finns för den "undre" klassen som ofta skildras som omoralisk. Ett fenomen som sedan länge förekommit i svensk media. Det intressanta i avsnittet tyckte jag låg i kopplingen som gjordes mellan människors utanförskap och politiken. Socialdemokratins mål att jämna ut klasskillnader som efter en tid vid makten resulterat i en föreställning om att det inte längre finns några klasser, vi talar åtminstone inte om dem. Analyser om att S tappat bort sig i kampen om att kämpa om en utjämning. Om Sverigedemokraternas frammarsch somskapat ett behov av att lägga skulden på någon för främlingsfientlighetens uppgång, skuldbäraren -den vita och obildade svensken.
Kanske behövs det en diskussion om klass? Inte minst för att råda bot på det förakt som finns hos många om de som har mindre resurser. Kanske hade vi genom att fånga intresset av de som känner sig utanför i vårt samhälle kunnat minska främlingsfientligheten? Kanske är det bara en fördom att en viss typ av personer är främlingsfientliga? Kanske bygger det mesta endast på fördomar, fördomar från alla håll. Kanske är människans behov av att skapa ett "vi och de" större än vad man tror? Kanske borde vi lite oftare tänka på vad vi säger och tänka en gång extra innan vi dömer människor i vår omgivning? I annat fall är vi inte bättre än andra främlingsfientliga.
Kommentarer
Trackback