Sara-Beth van Neerhoven
Jag hade tänkt skriva om hur glad jag känt mig de senaste dagarna. Om hur mycket som blivit bra, som lägenheten i Göteborg med Micke, praktiken, att Joanna kommit in på journalist å att många av mina fina vänner från Jönköping fått en massa bra praktikplatser. Om hur underbart Australien är. Om hur man kan surfa eller bara sitta och titta på havet och vara glad. Men det gjorde jag inte och kommer inte heller göra. För jag är inte glad längre.
Jag känner mig tom och tanken på hur ont hon måste ha haft gör mig illamående.
Vår finaste Sally. Så mycket glädje och lugn hon givit oss under de sju år vi haft henne.
Kommentarer
Trackback