Crocco

På sistone har det mest kännts sådär. Därför bestämde jag mig igår när jag stod framför spegeln att tvinga mig själv till att le åt min egen spegelbild. "Jag är bra". Hahah, det var inte utan att jag skrattade åt mig själv. Samtidigt blev jag lite gladare. Jag kände mig lite bättre. Om det var för det förlösande skrattet eller åt att jag såg något i spegeln som jag faktiskt gillade vet jag inte. Hur som helst tycker jag att alla borde prova att le lite oftare, även fast man inte är på något strålande humör, och försöka plocka fram det positiva. Det är jag ganska dålig på men det behövs.